Service, bildning och kultur ger livskvalitet

Varje människa är värdefull. Ett civiliserat samhälle respekterar olikheter och värnar alldeles speciellt om sina svagaste. Var och en har rätt till en utkomst som tryggar ett drägligt liv. Ett välfärdssamhälle som är rejält ser till att erbjuda välfungerande service också  i den vanliga vardagen. Bildning och kultur är till för alla.

Tillväxtens frukter är till för alla

En del av befolkningen har det ekonomiskt bättre än någonsin. Alla har dock inte fått ta del av tillväxtens frukter. Speciellt illa går det för dem som är beroende av socialskydd för att trygga sin utkomst.

Regeringen har utnyttjat största delen av sin ekonomiska rörelsefrihet till att sänka skatterna för dem som har de högsta inkomsterna. Det har inte blivit något över för inkomstöverförelser. De fattigas antal i Finland har fördubblats under de senaste tio åren. Till halvmiljonen fattiga hör långtidsarbetslösa, pensionärer och studerande, men även människor som har ett arbete.

Barnbidragen, underhållsstödet och den lägsta föräldrapenningen bör höjas

Relativt sett är det fattigdomen bland barnfamiljerna som har ökat mest. Värst utsatta är familjer med många barn och ensamförsörjarna. I dagens Finland kan redan barn och unga indelas i välbärgade och fattiga, och nästan vart femte barn löper risk att marginaliseras. Finland håller på att bli ett barnens klassamhälle. För att förhindra det här bör stöden till fattiga barnfamiljer snabbt höjas. Dessutom bör olika slag av familjer bemötas rättvist; samkönade par bör garanteras rätt till adoption och äktenskap.

Pensionssystemet bör göras rättvisare

Finländarna blir äldre. Det ses allmänt som en negativ sak, men en åldrande befolkning är också en resurs. Detta förutsatt att pensionärernas grundutkomst är tryggad, och att det finns service till stöd för deras välbefinnande och hälsa. Tidigare ackumulerades ingen pension om man skötte barnen hemma, och kvinnornas lönenivå har varit lägre än männens. Därför är kvinnornas pension i allmänhet bara två tredjedelar av männens. De lägsta pensionerna måste höjas och kvinnornas pensionsskydd förbättras.

Vi bör trygga den goda servicen

Skatterna ska inte sänkas på servicens bekostnad. Högklassiga offentliga tjänster är till fördel för alla, men viktiga i synnerhet för de svagare. De mest sårbara i vårt samhälle är de som står utanför arbetslivet: åldringarna, barnen, de sjuka, mentalpatienterna, de gravt handikappade och de långtidsarbetslösa. Istället för återkommande inbesparingar bör vi utveckla tjänster som skulle underlätta tillvaron för dessa människor. Specialstöd från kommunen eller staten är förutsättningen för ett självständigt liv för den handikappade eller en dräglig vardag för den som drabbats av mental ohälsa och är i rehabilitering. Mentalhälsoproblemen ökar oroväckande och är allmänna även bland barn och unga. Mentalhälsoservicen bör garanteras en tillräcklig finansiering.

Att värna om den goda servicen är inte bara en rättvisefråga, utan även ekonomiskt vettigt. Det är billigare att på förhand förhindra att problem uppstår än att åtgärda dem i efterhand. Vi bör i framtiden kunna erbjuda mänsklig och human vård för en allt större grupp åldringar. Genom att satsa på hälsofrämjande motion i förebyggande syfte och genom att möjliggöra åldringars boende i det egna hemmet, till exempel med hjälp av hemvårdsstöd, förbättrar vi människors livskvalitet. Samtidigt sparar vi in på social- och hälsovårdsutgifterna. Genom att trygga hemvårdarnas inkomster och arbetsförmåga minskar vi behovet av dyr vård på anstalt. De åldringar som bor på anstalt bör vårdas av en kunnig och välutbildad vårdpersonal.

Trots att folkhälsan blivit bättre har hälsoskillnaderna mellan de olika folkgrupperna inte minskat. De gröna vill på allvar ta itu med denna utmaning. Centrala utgångspunkter är att åtgärda fattigdom och utslagning, att ingripa tidigt (till exempel genom rådgivning och skolhälsovård) samt att skapa sådana omgivningar som främjar möjligheterna för folk att vårda sin egen fysiska, psykiska och sociala hälsa.

Alla tjänster kan inte prisbeläggas

Huvudansvaret för basservicen ligger hos kommunerna - och så bör det vara även i fortsättningen. Staten får inte lämna kommunerna vind för våg, utan bör garantera en tillräcklig finansiering av välfärdstjänsterna. En stor del av tjänsterna är sådana att de inte kan produktomformas eller beställas utifrån. Till exempel kan inte bibliotekens service produktomformas till enbart utlåning av böcker; man läser även tidningar på biblioteket, träffar människor, kopplar upp sig på nätet. Allt kan inte prisbeläggas.

I alla kommuner köps tjänster även utifrån. Det bör då finnas kunskap för att på rätt sätt kunna uppskatta vad det lönar sig att köpa och hur - och varifrån. Barnskyddsorganisationerna har till exempel ett överlägset kunnande när det gäller att producera tjänster inom sitt eget område. Kommunerna bör vid konkurrensutsättandet kunna välja om de vill köpa sina tjänster av vinstmaximerande privata firmor eller av allmännyttiga organisationer.

En stor del av kommunernas makt har övergått från fullmäktige till en svåröverblickbar grupp av  kommuninterna samarbetsorgan. Ett bättre alternativ vore att överföra beslutsfattandet rörande till exempel hälsovården till organ på landskapsnivå och att välja landskapsfullmäktige genom direkta val. Makten och ansvaret bör gå hand i hand.

Kulturen är en del av basservicen

För de gröna har kulturen ett egenvärde samtidigt som vi ser den som ett medel för folk att skapa sig ett gott liv. Kulturen bör vara en del av vardagen och höra till basservicen - det är vägen till ett kreativt samhälle. Ett levande kulturutbud har blivit en allt viktigare faktor för regional framgång.

Kostnadsfri och högtstående utbildning

Barnets framgång i livet får inte vara beroende av föräldrarnas förmögenhet. Grundutbildningen bör vara kvalitativt högtstående och det mångkulturella bör få komma till uttryck och synas i skolorna. Trivseln i skolorna bör förbättras genom att klasserna görs mindre, genom att öka de praktiska ämnenas och konstämnenas timantal och utbud samt genom att utveckla klubb-, morgon- och eftermiddagsverksamheten. Barnen ska få vara barn, och utbildningen får inte underställas ett kortsiktigt effektivitetstänkande.

Studiestödet bör höjas

Utbildning och färdigheter är Finlands trumfkort i den globala konkurrensen. Studiestödet bör höjas för att de studerande ska kunna koncentrera sig på sin huvuduppgift, på sina studier. Terminsavgifter vore inte bara diskriminerande utan ett steg i fel riktning om vi vill locka fler utländska studerande till Finland. Vi ska inte i produktivitetens namn minska på undervisningsmängden och sänka nivån på utbildningen.

Den akademiska friheten är ett värde i sig, och den bör inte kringskäras. Examina på löpande band är inte lockande vare sig för de studerande eller för arbetsgivarna. De gröna vill bevara bildningsuniversiteten: studenterna och forskarna ska ha rätt att koncentrera sig på områden och ämnen som intresserar dem, även om dessa med tanke på den ekonomiska tillväxten ter sig obetydliga. Den offentliga finansieringen av högskolornas bör tryggas.

De gröna vill

• utjämna löneskillnaderna mellan män och kvinnor samt underlätta barnfamiljernas liv genom att höja föräldradagpengen, barnbidragen och underhållsstödet
• garantera samkönade par rätten till adoption och äktenskap
• höja arbetsmarknadsstödet och på så sätt minska behovet av ändamålsprövat utkomststöd
• förbättra de fattigaste pensionärernas grundtrygghet genom att höja folkpensionen
• förbättra pensionsskyddet för dem som utfört vårdarbete i hemmet på så sätt att pensionsskyddet vid skilsmässa delas jämnt mellan makar för den tid vårdarbetet varat
• minska alkoholskadorna genom att höja skatten på starksprit
• främja de gravt handikappades rätt till egen assistent
• säkra möjligheterna för dem som lider av mentala problem att snabbt få vård
• garantera hemvårdarna lika arbetsmöjligheter i hela landet genom att överföra stödutbetalningen från kommunerna till FPA
• trygga organisationernas serviceproduktion genom att ge kommunerna möjlighet att vid konkurrensutsättande gynna tjänster producerade av allmännyttiga samfund
• trygga verksamhetsförutsättningarna för medborgarorganisationerna och det frivilligarbete de utför
• slopa inträdesavgifterna i statliga museer
• öka språkutbildningen för invandrare
• trygga bibliotekens verksamhet i form av närservice
• förbättra kvaliteten på utbildningen genom att öka medlen för grundskolan och för utbildning på andra stadiet
• höja studiepenningen
• trygga den offentliga finansieringen av högskolorna