Ekonomin bör städslas för att stöda välfärden, sysselsättningen och jämlikheten

För de gröna är ekonomin ett arbetsredskap som bör användas för att förbättra livskvaliteten och främja en hållbar utveckling. Den gröna konkurrenskraften grundar sig bland annat på serviceinnovationer, på miljö- och energiteknologi samt på livskraftiga småföretag. Det bör alltid vara lönsamt att arbeta och lönen för utfört arbete bör vara rättvis. Socialskyddet bör vara rejält också för dem som snuttjobbar. Kvinnor  och män bör garanteras lika rätt att delta såväl i arbets- som i familjelivet.

Gör Finland till det ledande landet i miljö- och energiteknologi

Finland bör aktivt sträva till att bli en föregångare inom miljö- och energiteknologi. Vi har alla förutsättningar att få vår del av de snabbt växande världsmarknaderna och samtidigt kunna främja spridningen av eko-uppfinningar.  Framgång i den globala världen förutsätter att vi beslutsamt stöder utbildning och forskning och har mod att gynna hållbara innovationer på vår hemmamarknad.

Arbete och välfärd genom förnybara energikällor

Genom att stöda förnybara energikällor kan man skapa tiotusentals arbetsplatser i Finland. Genom att främja utnyttjande av energi från åkrar och skogar kan man skapa nya arbetsplatser och ge landsbygden livskraft - den behöver det nu mer än någonsin! Genom att stöda den inhemska vindkraftsindustrin förbättrar vi våra möjligheter att klara oss på marknaden i framtiden.

Kreativitet skapar tillväxt

Den ökande fritiden, urbaniseringen och den högre utbildningsnivån har gjort kulturbranscherna till framtidens tillväxtbranscher. Kreativitet bör bli det centrala fundamentet för Finlands ekonomiska tillväxt. I den globala världen är det de som har förmåga att skapa en öppen atmosfär och gynna kreativitet och nya idéer som kommer att bli framgångsrika.

I en fungerande ekonomi bär företagen sin del av det samhälleliga ansvaret. Det här kommer att vara en verklig konkurrensfördel i framtiden. Man kan inte värna om konkurrenskraften på ett ansvarsmedvetet sätt utan att värna om livsmiljön.

Förutsättningarna för företagande bör förbättras

Ett företag med bara några anställda bör bemötas på ett annat sätt än en stor industrikoncern. Det bör skapas en egen lagstiftning för småföretagarna i syfte att komma åt onödig byråkrati. För att småföretagarna ska orka i sitt arbete bör man förbättra möjligheterna för dem att anställa en utomstående arbetstagare. Småföretagarna, i synnerhet de kvinnliga småföretagarna, bör ges större möjligheter att förena arbets- och familjeliv genom att förbättringar i sociallagstiftningen.

Ge en chans åt de handikappade att delta i arbetslivet

Att utestänga handikappade människor ur arbetslivet är inte bara ekonomiskt vanvett utan också inhumant. Det första steget är att höja de handikappades utbildningsnivå. Genom att förbättra hinderfriheten på arbetsplatsen, öka tolk- och assistentservicen samt rehabiliteringen, och genom att öka flexibiliteten i socialskyddet och på själva arbetsplatsen underlättar man de arbetsintresserade handikappades väg ut i arbetslivet.

Ordning på den gråa ekonomin!

Den gråa ekonomin bör bekämpas målmedvetet. Att grå ekonomi förekommer lider både de samvetsgranna företagarna och de orättvist bemötta arbetstagarna av. Också staten är en stor förlorare i och med att skatteinkomsterna blir lägre.

Mångsidig sysselsättningspolitik

En bättre sysselsättning kan inte åstadkommas enbart med satsning på exportsektorn eller på högteknologiskt kunnande. För att råda bot på arbetslösheten och för att bevara välfärdsstaten behöver vi också arbetsplatser som inte förutsätter expertkunnande. Genom att främja tjänstesektorn kan vi skapa arbete åt vanliga människor. Samtidigt stöder vi inhemskt arbete, ett arbete som inte kan flyttas utomlands. Detsamma gäller den närproducerade maten. Genom att gynna närproducerad mat gynnar man den lokala arbetskraften, minskar på transporterna och gör maten tryggare.

Konsumtionen bör styras från konsumtion av varor till konsumtion av tjänster så att de miljöskador som den ekonomiska tillväxten orsakar kan minskas. Arbetsbeskattningen kan lindras om man samtidigt tryggar finansieringen av tjänster genom att höja miljöskatterna. Den gröna skattereformen slår två flugor i en smäll: den underlättar sysselsättningen och minskar miljöbelastningen. Skattelindringarna ska i första hand styras till småinkomsttagare.

Grundtryggheten i skick genom en grundinkomst

Socialskyddet behöver en radikal reformering. Det bör göras möjligt att förena arbete och socialskydd. Dessutom bör socialskyddet byggas upp på så sätt att det är rättvist också för dem som inte har ett fast arbetsförhållande. Grundinkomsten erbjuder alla en grundtrygghet som är tydligare och mer rättvis än dagens stöddjungel, och den skulle göra det lättare för snuttjobbarna att planera sin ekonomi. En grundinkomst skulle också råda bot på den förnedring som idag är förknippad med socialbyråkratin, och dessutom skulle den uppmuntra till arbete.

Det bör alltid löna sig att arbeta

Alla drar nytta av en grundinkomst, eftersom den innebär att det alltid skulle löna sig att arbeta, dessutom skulle flitfällorna försvinna. En grundinkomst skulle förbättra socialskyddet för i synnerhet företagare, konstnärer, hemmaföräldrar och för dem som har ett atypiskt arbetsförhållande. Grundinkomsten skulle underlätta skapandet av en företagsam och kreativ ekonomi som stöder sig på kultur och tjänster och den skulle göra det lättare för människor att göra val utifrån den för handen varande livssituationen.

Jämlikheten i arbetslivet bör förbättras

Jämlikheten i arbetslivet bör förbättras. Kvinnornas löner är lägre än männens även när de jobbar inom samma bransch, och kvinnorna har svårare att nå topplatser inom den offentliga sektorn och inom företagen. Kommunerna och staten bör visa gott exempel och slopa löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Glastaket bör krossas. Kvinnors möjligheter att nå en ledande ställning bör främjas till exempel genom könskvoter. Likställdhet i arbetslivet bör gälla också för handikappade och invandrare.

Kostnaderna för föräldraskap bör delas jämnt

Det bör sättas ett stopp för diskrimineringen av unga kvinnor på arbetsmarknaden. De kostnader som uppstår vid familjebildning bör delas jämnt av alla arbetsgivare. Samtidigt bör papporna uppmuntras att delta i familjelivet mer än hittills. Alla drar sist och slutligen nytta av jämlikheten. De unga kvinnorna klarar sig bättre på arbetsmarknaden, och männen får mera plats som föräldrar. Samhället bör vara flexibelt så att föräldrarna kan tillbringa tid med sina barn.

Det är inte rätt att arbetsförhållandet är tillfälligt även om arbetsbehovet är kontinuerligt. Skapande av omotiverade snuttjobb bör upphöra. Staten och kommunerna bör äntligen skärpa sig och fastanställa sina snuttjobbare.

Mera tid

Folk bör ha tillräckligt med tid för vila och avkoppling, och för att ägna sig åt saker som intresserar dem. Bara en utvilad människa kan njuta av sitt liv och dessutom vara kreativ och effektiv. Arbetet bör vara flexibelt: man bör lättare än idag kunna förkorta sin arbetsvecka, dela arbetet med någon annan eller ta alterneringsledigt. Pengar bör kunna bytas ut mot fritid.

De gröna vill

• förstärka de finländska företagens konkurrenskraft genom att stöda forskningen kring och utvecklandet av miljö- och energiteknologi
• främja efterfrågan på förnybara energikällor genom att ta i bruk matartariffer, det vill säga prissubventionerade inköpsförpliktelser
• stöda egnahemshusinvånarnas övergång till hållbara energilösningar som jordvärme och förbränning av trä i olika former
• skapa arbetsplatser på landsbygden genom att börja odla energiväxter på åkrar i träda
• främja småföretagarverksamheten genom att skapa en egen lagstiftning för småföretag
• skapa nya arbetsplatser genom att sänka socialskyddsavgiften för den första externt nyanställda
• utveckla nya former av sabbatsledigheter och studieledigheter för arbetsanställda
• förbättra småföretagarens möjligheter att förena arbete och familj genom att reformera lagstiftningen
• gynna närproducerad mat och ekomat vid offentliga anskaffningar
• minska de skador den ekonomiska tillväxten orsakar genom att överföra tyngdpunkten i beskattningen från beskattning av arbete till beskattning av miljöolägenheter
• minska inkomstskillnaderna genom att styra skattelättnaderna till småinkomsttagare
• förnya socialskyddet och främja arbete genom införandet av en grundinkomst
• minska löneskillnaderna mellan könen genom att förbättra förtroendemännens möjligheter att ingripa vid lönediskriminering
• få ett slut på diskrimineringen av unga kvinnor på arbetsmarknaden genom att låta  utgifterna orsakade av föräldraskap delas jämnt mellan alla arbetsgivare
• styra en större del av ledigheterna i samband med föräldraskap till papporna
• minska det omotiverade nyttjandet av tidsbestämda arbetsförhållanden genom att till exempel ge fackförbunden bättre möjligheter att ingripa i fall av omotiverad användning av tidsbestämda arbetsavtal