« tillbaka till förra sidan

Uppdaterat 12.1.2011


Att motarbeta klimatförvandlingen

Vi gick med i regeringen för att klimatförvandlingen skulle motarbetas i form av konkreta politiska beslut och inte bara i form av festtal. Vi ville ge klimatpolitiken kraft, ambitioner och bredare perspektiv.

Under nuvarande regeringsperiod har man gått från ord till handling vad gäller klimatförvandlingen. Klimatskyddet har främjats bland annat genom höjda energiskatter, genom att öka användningen av förnybara energikällor, genom att knyta bilbeskattningen till bilens utsläppsnivå, genom att stöda kollektivtrafiken i de stora städerna, genom att bygga mer räls och genom att förbättra byggnaders energieffektivitet. Riktningen har varit den rätta.

Beslutet att bygga mer kärnkraft kastar en skugga över den ambitiösa klimat- och energipolitiken. Principbeslutet om två nya kärnkraftverk var en oerhörd besvikelse för oss.


Segrar och förluster

 

  • I sin klimat- och energistrategi drog regeringen upp riktlinjer för hur Finland inom år 2020 ska uppnå EU:s mål om minskning av utsläppen och främjande av förnybara energikällor.

  • Målet för användningen av förnybara energikällor kan anses ambitiöst (38 % av slutanvändningen ska ske genom förnybara inom 2020).

  • Regeringen har snabbat på användningen av förnybara energikällor med hjälp av ett omfattande paket som bland annat innehåller matartariffer för vind, biogas och ved och ett stöd till flis knutet till priset på utsläppsrätten.

  • Småproduktionen av förnybar energi har befriats från elskatt och med hjälp av ett nytt energiunderstöd har i bruk tagandet av uppvärmningsmetoder som utnyttjar förnybar energi snabbats på. Även vindatlasen, det vill säga kartläggningen av Finlands vindkraftspotential, har äntligen uppdaterats.

  • Målet för klimat- och energistrategin är att effektivera energianvändningen så att helhetskonsumtionen av energi fås att sjunka. Detta är unikt.

  • Energieffektiviteten har främjats genom ett principbeslut samt genom strängare bestämmelser för byggande och genom att anvisa en del av stimulansbidragen för reparationer till att förbättra energieffektiviteten.

  • Under ledning av statsrådets klimatpolitiska expert Oras Tynkkynen har det utarbetats en framtidsrapport som sträcker sig till mitten av seklet. Rapporten ställer ambitiösa mål för att minska utsläppen på lång sikt. Målet är att minska utsläppen med minst 80 % från nivån år 1990 före år 2050. Rapporten visar att ett Finland med låga utsläpp är möjligt.

  • Regeringen förverkligade den största gröna skattereformen någonsin i Finlands historia. Tyngdpunkten i beskattningen har förts i den riktning vi önskat, det vill säga från beskattning av arbete till beskattning av miljöbelastning. Energiskatterna ska höjas med ungefär en miljard euro, det vill säga med tredubbelt mer än man kom överens om i regeringsprogrammet.

  • Beskattningen av energi har förnyats så att den baserar sig på energiinnehållet och utsläppen. Den omtvistade beskattningen av naturgas ska förverkligas etappvis på det sätt De Gröna har föreslagit för att trygga beskattningens utsläppsminskande effekt.

  • Avfallsskatten har höjts och utvidgats till att gälla också privata soptippar.

  • Den bästa prestationen vad gäller trafikpolitiken är att det för första gången beviljas mer medel till rälsprojekt än till vägar. Staten deltar i byggandet av västmetron och ringbanan och beviljar för första gången stöd till utvecklande av kollektivtrafiken i de stora städerna.

  • Beskattningen av arbetsresesedlar har förnyats så att förmånen är mer lockande än tidigare.

  • Graderingen enligt utsläpp av bil- och fordonsskatten var en viktig strukturell förändring som betydligt minskat de genomsnittliga utsläppsmängderna för nya bilar.

 

Förluster

  • Till vår stora besvikelse har vi inte lyckats övertyga regeringen och majoriteten i riksdagen om det onödiga och skadliga i utbyggd kärnkraft. Vi röstade mot eftersom vi hade tillräckligt med hållbara alternativ för att trygga elproduktionen och minska på utsläppen.
  • Man lyckades inte på klimatmötet i Köpenhamn få till stånd ett internationellt fördrag med hjälp av vilket klimatförvandlingen kunde bromsas till en uthärdlig nivå. Till all lycka gick det bättre i förhandlingarna i

  • Även om en större del av trafikledsmedlen än tidigare gått till rälsprojekt har finansieringen av banornas grundunderhåll inte nått målsättningen. Dessutom borde en ännu större del av stimulanspaketets pott ha satts på banprojekt. Till exempel har bygget av banavsnittet Seinäjoki-Uleåborg inte avancerat som önskvärt.

  • Torven fortsätter åtnjuta specialstatus, även om användningen numera beskattas.

  • Regeringen har inte lyckats få till stånd ett slutgiltigt beslut om i bruk tagande av en windfall-skatt. Skatten skulle ha minskat elbolagens oförtjänt stora vinster från utsläppshandeln.

  • Utredningen av trängselavgifter visade att man med hjälp av dem kunde öka användningen av kollektivtrafiken, minska utsläppen och köerna. De följande stegen togs dock inte.

Bild: smeurrens / Flickr

Jaa sivu:
Tilaa upeasti uudistunut Vihreä Lanka!