— Sinikka Ala-Paavola

Det där med åldern

Om två veckor blir jag pensionerad. Idag väntas det av mig att jag är hur duktig och pigg som helst, orkar motivera mina elever, undervisar på ett intressant och modernt sätt, använder alla dagens tekniska grejer, motionerar, deltar, är informerad. Om två veckor har jag blivit en samhällsbörda. Hur ska jag kunna anpassa mig till det? Jag fick email från en fd elev till mig. Han hade varit i Bryssel och jobbat, och där hade han hört att jag ställt upp som kandidat i riksdagsvalet. Det var fint, tyckte han."Ihana lukion englanninopettajani" skrev han. Gud vad det kändes gott. Jag fick tantenergi att räcka mig till sommaren. Jag tänker faktiskt börja med ett nytt liv med nya äventyr.Jag har redan provat på det där med måleri, taj chi, och sånt, så det får bli något helt nytt. Och så får jag köpa barnbiljett till buss och tåg!! Om jag inte skulle komma in i riksdagen ska jag börja med släktforskning. Fick en bunt redovisningar från en helt ny kusin till mig, en helt ny värld med spännande människoöden med början på 1600 talet. Kommunalpolitiken tar nog också ganska mycket tid. Vi får se.. Men att vara gammal, o nej.
Jaa sivu: