— Sinikka Ala-Paavola

Om att spara (el)

"Flit är lyckans högra arm, sparsamhet dess vänstra" läste alla 44 flickorna på 1A i flicklyceet i Kuopio högt varje gång som svensklärarinnan steg in i klassrummet. Första gången såg hon lite förbryllad ut, men när vi talade om för henne, att det var fröken själv som ville att vi skulle upprepa ordspråket i början av varje lektion, blev hon väldigt förtjust i sin egen idé och tyckte att vi skulle fortsätta med det. Det var alltså på femtiotalet. Numera anses det visst inte som någon dygd att spara, och att tala om att spara el låter närmast som en cliché. Igår var det meningen att alla skulle släcka lamporna och överhuvudtaget all elektricitet på fem minuter klockan fem i åtta på kvällen. En del glömde bort hela saken, andra släkte lamporna på fel tid, och så var det förstås de som aldrig hade hört om saken. I Frankrike där idén härstammade från märktes en minskning på en procent i elförbrukningen. I Finland kunde man inte konstatera någon märkbar minskning alls. I Yliopistolehti läste jag att enbart belysningen svarar för 16% av all elförbrukning i världen. Och det å sin sida motsvarar all den kärnkraft som produceras i världen...sammanlagt. Det får mig att undra om vi faktiskt behöver alla de där lamporna.
Jaa sivu: